Bara bada bastu
Regelbundna "bastare" rapporterar bättre hälsa, mer energi och större lycka
Människor som regelbundet badar bastu i norra Sverige rapporterar en allmänt bättre hälsa, högre energinivåer och större lycka än de som inte gör det. e tenderar också att ha lägre nivåer av högt blodtryck och uppleva mindre fysisk smärta. Dessa fynd kommer från en ny befolkningsbaserad studie publicerad i International Journal of Circumpolar Health, som jämförde personer som badar bastu regelbundet med de som inte gör det.
De flesta tidigare rön om bastuanvändning och hälsa har baserats på finska befolkningar, där bastubad är djupt rotat i kulturen. Även norra Sverige har en stark tradition av bastuanvändning, var lite känt om hur bastuvanor relaterar till hälsan hos denna befolkning. Forskarna ville förstå om regelbunden bastuanvändning var förknippad med mätbara skillnader i fysisk och psykisk hälsa och om dessa samband stämmer utanför Finland. För att göra detta använde forskargruppen data från 2022 års Norra Sverige MONICA-studie, en långvarig hälsoundersökning utformad för att övervaka kardiovaskulära riskfaktorer hos befolkningen.
"Jag har forskat mycket om omvårdnad inom akut- och intensivvård, men de senaste åren har jag utvecklat ett växande intresse för hälsa och natur", säger Åsa Engström, professor vid Luleå Tekniska Universitet. "I samband med det har jag läst om fördelarna med bastubad, till exempel dess positiva effekter på hjärt- och kärlhälsan. Vi fick då möjlighet att ta med frågor om bastubadsvanor i Norra Sveriges MONICA-studie, som gjorde att vi kunde jämföra olika hälsoparametrar mellan dem som använde bastu och de som inte gjorde det."
Våren 2022 bjöds ett slumpmässigt urval på 1180 vuxna i åldern 25 till 74 är från Norrbottens och Västerbottens norra län in att delta. Av dessa svarade 971 personer (cirka 82%) på frågor om. sina bastuvanor. Deltagare som rapporterade bastubad minste en gång i månaden kategoriserades som "Bastubadare", en grupp som utgjorde 66% av urvalet.
Undersökningen samlade in ett brett utbud av information, inklusive demografiska detaljer, hälsostatus, livsstilsvanor och mentalt välbefinnande. Den innehöll också specifika frågor om bastuanvändning, som hur ofta deltagarna badade bastu, hur länge de stannade i, temperaturen i bastun och om de badade ensamma eller tillsammans med andra. Andra frågor bedömde deltagarnas nivåer av fysisk aktivitet, rök- och dryckesvanor, sömntillfredsställelse och upplevelse av smärta, ångest och depression.
Deltagar bedömde också sin allmänna hälsa, energinivåer och lycka på standardskalor.
Resultaten visade flera signifikanta skillnader mellan personer som använde bastu regelbundet och de som inte gjorde det. Bastubadare var i allmänhet yngre, oftast män och mer benägna att vara fysiskt aktiva. De rökte också mindre, även om de tenderade att dricka alkohol oftare - vanligtvis två till tre gånger i veckan. Trots detta rapporterade de bättre övergripande hälsa. Jämfört med de som inte badade. bastu hade de lägre frekvens av diagnostiserat högt blodtryck och rapporterade att de upplevde mindre fysisk smärta.
Resultaten för psykisk hälsa skiljde sig också åt mellan de två grupperna. Bastubadare rapporterade lägre nivåer av ångest och depression och högre nivåer av energi och lycka. De uttryckte större tillfredsställelse med sina sömnmönster. Intressant nog var dess fördelar mest märkbara bland dem som bastubadade en till fyra gånger per månad. Att bada oftare än så ledde inte till ytterligare förbättringar. av mental hälsa eller energi, och lyckan var faktiskt lägre bland dem som använde bastun mer än fyra gånger på månad jämfört med måttliga användare.
Majoriteten av bastuanvändarna i studien följde ganska typiska basturutiner. De flesta stannade i bastun i 15 till 20 minuter åt gången, vanligtvis i en eller två omgångar per pass.
Temperaturen varierade mellan 60 och 80 grader Celsius för de flesta användarna, och elektriska bastur var den vanligaste typen. De flesta badade med andra snarare än ensamma, men relativt få kombinerade bastande med kallvatten eller issim.
Studien fann också att sambandet mellan bastande och bättre hälsa inte var starkt kopplat till socioekonomisk status. Bastubadare och de som inte bastar skiljde sig inte nämnvärt åt vad det gäller utbildning eller var de bodde. Detta tyder på att de fördelar man ser bland bastubadare kanske inte enbart kan förklaras av ekonomiska resurser eller levnadsvillkor.
Även om dessa resultat överensstämmer med tidigare studier som tyder på hälsofördelar med bastande, varnar forskarna för att studien har begränsningar.
En viktig begränsning är dess tvärsnittsdesign, vilket innebär att data samlades in vid en enda tidpunkt. Detta gör det omöjligt att säga om bastande ger bättre hälsa, eller om friska människor helt enkelt är mer benägna att använda bastu.
Långtidsstudier eller kliniska prövningar skulle behöva för att avgöra om bastande i sig själv leder till hälsoförbättringar.
En annan begränsning är att gruppen bastare tenderade vara yngre och inkluderade fler män, vilket kan ha påverkat resultaten. Ålder och kön kan påverka hälsoresultaten oberoende av bastuanvändning. Även om forskarna jämförde grupper statistiskt, skulle mer detaljerad analys som justerade för dessa faktorer behövas i framtida studier.
"Vi har börjat analysera flera av parametrarna i MONICA-datan", sa Engström. "Vårt mål är att bättre förstå hälsoeffekterna av bastubad och hur faktorer som miljö och sociala sammanhang påverkar upplevelsen. Vi har nu tagit fram en ny undersökning om bastubad för att hjälpa oss att svara på våra forskningsfrågor och hittills har vi fått närmre 400 svar. Jag genomför även intervjuer med människor, inte bar bastubad utan också kallbad och vinterbad."
Kommentarer
Skicka en kommentar