Kognitiva och psykiatriska symtom hos covid-19-patienter
Långsiktiga kognitiva och psykiatriska symtom kvarstår hos Covid-19 patienter även år efter sjukhusvistelse
En nyligen publicerad studie i The Lancet Psychiatry indikerar att många individer som var inlagda på sjukhus med Covid-19 fortsätter att uppleva kognitiva och psykiatriska problem två till tre år efter sin infektion. Studien belyser de långsiktiga effekterna av covid-19 på mental hälsa och kognitiv funktion, och visar att dessa problem förvärras med tiden och kan negativt påverka det dagliga livet, inklusive förmågan att arbeta.
När covid-19 spreds globalt märkte forskare en oroande trend: många människor som hade återhämtat sig från den initiala sjukdomen fortsatte att rapportera problem som ångest, depression och kognitiva svårigheter. För de som var inlagda verkade risken särskilt hög. Det var dock oklart om dessa symtom kvarstod eller förvärrades med tiden, eller om nya problem uppstod långt efter den akuta fasen av sjukdomen.
Tidigare studier förlitade sig främst på elektroniska journaler, som bara erbjöd en ögonblicksbild av diagnos snarare än en detaljerad bild av sjukdomsutvecklingen.
Dessutom spårade många av dessa studier endast patienter i cirka 18 månader efter infektion, vilket lämnar en lucka i vår förståelse av vad som händer efter denna period.
Syftet med den nya studien, kallad COVID Fog (C-Fog)-studien, var att ge en tydligare förståelse av utvecklingen av psykiatriska och kognitiva symtom under de två till tre åren som förutsäger långsiktiga symtom och förstå den yrkesmässiga effekten av dessa kognitiva och psykiatriska utmaningar.
"Vi visste att människor som hade covid-19 (särskilt de som var inlagda på sjukhus för covid-19) löpte en ökad risk för neurologiska störningar. Men vi visste inte om symtomen förbättrades eller kvarstår över tid, vad som förutsäger dem och hur de relaterar till förmågan att arbeta", säger Maxime Taquet, NIHR-klinisk lektor i psykiatri vid University of Oxford.
C-Fog-studien är en del av en bredare satsning kallad Post-hospitalization COVID-19-studien (PHOSP COVID), som följde nästan 8000 vuxna som skrevs ut från sjukhus över hela Storbrittanien efter covid-19. För denna specifika analys fokuserade forskarna på en delmängd av 475 deltagare som hade varit inlagda på sjukhus med covid-19 och följdes i två till tre år efter utskrivningen.
Deltagarna ombads att slutföra en rad onlinebedömningar mellan slutet av 2022 och mitten av 2023. Dessa inkluderade kognitiva test för att mäta färdigheter som minne och reaktionshastighet, och frågeformulär som bedömde depression, ångest och trötthet.
Forskarna samlade också in information om eventuella förändringar i anställning eller arbetskapacitet och frågade deltagarna om de hade ändrat sitt yrke eller arbetsstatus på grund av hälsoskäl efter deras sjukhusvistelse med covid-19.
Viktigt att påpeka är att forskarna jämförde deltagarnas kognitiva och psykiatriska symtom vid olika tidpunkter: sex månader, tolv månader och två till tre efter deras första sjukhusvistelse.
Detta gjorde det möjligt för dem att spåra hur dessa symtom utvecklades över tiden.
Studiens resultat målar upp en oroande bild av långvariga hjärnsymtom efter sjukhusvistelse med covid-19. Kognitiva och psykiatriska problem, inklusive depression, ångest och trötthet, minskade inte med tiden. Istället förvärrades de för många individer mellan ettårs- och treårsmätningen.
Vi blev förvånade över att se att neuropsykiatriska symtom i genomsnitt blev värre 2 till 3 år efter covid-19 sjukhusvistelse jämfört med sex och tolv månader efter sjukhusvistelse," sa Taquet.
Nästan hälften av deltagarna rapporterade måttlig till svår depression, och ungefär en fjärdedel upplevde signifikant kognitiv försämring två till tre år efter sjukhusvistelse.
Trötthet var ett annat vanligt problem, som drabbade 62 procent av deltagarna.
Oroväckande nog hade mer än var fjärde person bytt jobb eller arbetsstatus på grund av dålig hälsa. De kognitiva symtomen som koncentrationssvårigheter eller att komma ihåg saker, var starkt kopplade till dessa yrkesförändringar.
Förutom att spåra symtomens svårighetsgrad identifierade forskarna också ett mönster i hur symtom uppstod. Individer som redan upplevde symtom som depression, ångest och trötthet vid sexmånaders mätningen var mer benägna att utveckla nya eller förvärrade symtom under de kommande åren. Till exempel kan någon med ångest vid sex månader senare utveckla depression eller uppleva kognitiv försämring.
Intressant nog verkade svårighetsgraden av den initiala covid-19-sjukdomen inte förutsäga långsiktiga symtom. Med andra ord, även människor som var mindre allvarligt sjuka när de var på sjukhuset kunde fortfarande möta betydande psykiska och kognitiva utmaningar år senare. Istället var den bästa prediktorn för långsiktiga problem hur individer mådde sex månader efter deras sjukhusvistelse. De som hade svårare symtom tidigt var mer benägna att fortsätta kämpa två till tre år senare.
"Vissa personer som är inlagda på sjukhus för covid-19 fortsätter att uppleva symtom som kognitiva problem, depression, ångest och trötthet 2 till 3 år efter sjukhusvistelsen.
Detta är mestadels fallet bland personer som redan hade symtom 6 månader efter sjukhusvistelse, medan de flesta som var friska vid 6 månader förblev bra efter 2 till 3 år", förklarade Taquet.
"Människor som arbetade mindre 2 till 3 år efter att ha blivit inlagda på sjukhus för covid-19 va oftast de som hade kognitiva svårigheter, och inte nödvändigtvis de som hade ångest, depression eller trötthet, vilket tyder på att de slutade arbeta eftersom de inte kunde möta de kognitiva kraven av sitt jobb, snarare är för de som saknade intresse eller motivation."
även om C-Fog-studien ger värdefulla insikter, är den inte utan begränsningar. En stor begränsning är att studien endast fokuserade på individer som var inlagda på sjukhus med covid-19, vilket innebär att resultaten kanske inte gäller personer som hade lindrigare fall av viruset eller de som inte var inlagda på sjukhus.
Dessutom deltog bara 19 procent av de inbjudna att delta i uppföljningsstudien. Denna relativt låga svarsfrekvens ökar möjligheten att studien kanske inte fångar hela spektrat av upplevelser, eftersom de som upplevde svårare eller långvariga symtom kan ha varit mer benägna att svara.
I framtiden lyfter forskarna fram flera områden för vidare utredning. En nyckelfråga är att förstå de biologiska mekanismerna bakom dessa ihållande symtom. Tidiga fynd tyder på att vissa blodmarkörer som mäts under akut covid-19-infektion kan vara kopplade till långsiktiga kognitiva och psykiatriska problem.
Till exempel kan förhöjda nivåer av en molekyl som kallas D-dimer, som är associerad med blodkoagulering, peka på förekomsten av små bloddroppar i hjärnan som kan bidra till kognitiv försämring. Det behövs dock mer forskning för att bekräfta dessa fynd och identifiera andra potentiella mekanismer, såsom inflammation i hjärnan.
Dessutom betonar studiens författare behovet av mer forskning om interventioner som kan hjälpa till att förebygga eller behandla dessa svårigheter, kanske genom terapier som riktar in sig på dessa problem, skulle kunna förhindra utvecklingen av ett mer komplext och försvagade syndrom över tid.
"Som en forskargemenskap strävar vi efter att identifiera mekanismer och behandlingar fr dessa symtom," sa Taquet.
Kommentarer
Skicka en kommentar