Stress kan urholka hjärnan

 

Hur stress kan urholka hjärnans förmåga att bekämpa kognitiva sjukdomar

Vissa människor har de biologiska kännetecknen för Alzheimers - proteiner som kallas amyloid och tau som tuggar upp hjärnan - men har inga sjukdomssymtom. Forskare föreslår att detta kan bero på att vissa människor bygger upp en "kognitiv reserv" - hjärnans förmåga att hitta nya sätt att hantera och övervinna problem.

Personer med större kognitiv reserv verkar vara bättre på att avvärja demenssymtom, men när stressnivåerna är höga eller ihållande kan de försvaga denna reserv genom att göra det mindre sannolikt att de kommer att umgås och mindre sannolikt att de kommer vara fysiskt aktiva - båda som är kända för att skydda mot kognitiva sjukdomar. 

Stress i sig har också kopplats till snabbare kognitiv nedgång och en ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom. 

I en nyligen genomförd studie undersöktes förhållandet mellan kognitiv reserv och kognition och biomarkörer för Alzheimers sjukdom - de tidigare nämnda tau och amyloid. Forskarna bedömde om de potentiella fördelarna med kognitiv reserv varierar beroende på stress.

För studien tittade man på 113 deltagare från en minnesklinik i Sverige. De ingick i kohortstudien Cortisol. and Stress in Alzheimers Disease.  

Det finns många sätt att bygga upp kognitiv reserv, som att hålla sig mentalt aktiv hela livet. Det kan vara genom att spendera flera år i formell utbildning, spela bridge, lära sig ett nytt språk eller ha ett komplext jobb. Att vara fysiskt aktiv och upprätthålla sunda sociala relationer är också viktigt. 

För att få ett övergripande mått på kognitiv reserv skapades ett index genom att kombinera olika data om nivån på livslång utbildning deltagarna förvärvat, komplexiteten i det längst hållna jobbet och engagemang i fysisk aktivitet, fritidsaktivitet och sociala interaktioner senare i livet. 

Vi tittade också på deltagarnas stressnivåer. Både subjektiva och biologiska åtgärder vidtogs. 

Subjektiv stress mättes med hjälp av frågeformulär. Människor bedömde hur mycket de uppfattade sitt liv so okontrollerbart och oförutsägbart, och om de hade för mycket att ta itu med under föregående månad eller inte.

För ett objektivt mått på stress användes salivkortisol, ett stresshormon. Kortisol följer en rytm. Den ökar vanligtvis snabbt så fort vi vaknar, toppar 30 minuter senare (känd som "kortisoluppvaknande respons") och minskar sedan under resten av dagen. Den är lägst på natten, eftersom vår kropp gör sig redo för att sova.

Salivkortisol togs vid olika tidpunkter på dagen för att mäta dessa mönster. Tidigare studier har visat att en störning av kortisolmönstret kan öka risken för Alzheimers sjukdom.

Vi fann större kognitiv reserv och förbättrad kognition hos patienter på minneskliniker, men när vi räknade in fysiologisk stress (kortisol) i ekvationen försvagades den fördelaktiga associationen av kognitiv reserv - med andra ord, kortisol verkar tömma den kognitiva reserven.

Intressant är dock att subjektiv stress i förändrade förhållandet på ett liknande sätt. Så subjektiv stress verkar inte använda upp kognitiva reserver på samma sätt som biologisk stress verkar göra. Vi vet inte varför det är så. Det kan vara så att subjektiva och biologiska mått bedömer olika aspekter av stress. 

Deltagare som hade en bra balans mellan kortisolnivåer morgon och kväll förbättrade sitt arbetsminne, men detta var inte sant för dem som hade en obalans. Arbetsminnet lagrar information under korta perioder men tillåter oss att att aktivt bearbeta och manipulera informationen. Vi förlitar oss till exempel på arbetsminnet för att lösa ett matematiskt problem. 

Om kortisolnivåerna är för höga på kvällen påverkar det sömnen. Och om de är för låga på morgonen kan det påverka morgonpiggheten. Rätt balans är avgörande.

Hos dem med ovanligt höga mängder kortisol kort efter att de vaknat, var en högre kognitiv reserv kopplad till ökad tau - ett protein som bildar trassel i hjärnan och därigenom stör deras funktion. Det kan vara så att ackumulering av tau-protein kan göra en person mer benägen att bli stressad eller stress i sig kan leda tillförändring av tau. Detta kan sänka en persons förmåga att kontrollera och undvika handlingar som stödjer utvecklingen av kognitiv reserv. 

Högre kronisk stress kan minska de kognitiva fördelarna med stimulerande aktiviteter och berikande upplevelser senare i livet. Att lägga till stresshanteringstekniker, såsom mindfulness och meditation i den dagliga rutinen, kan bidra till övergripande hjärnhälsa och bromsa kognitiv nedgång.

https://www.psypost.org/how-stress-can-erode-your-brains-ability-to-fight-dementia/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=linkedin#google_vignette