Skyddar munhälsa hjärnan?
Kan god munhälsa skydda hjärnan?
Ny 10-årsstudie kopplar tandlossning till demens
Dålig munhälsa och tandlossning av bakteriell infektion - parondontit är inte bara ett problem för tänder och tandkött - det kan också öka risken för demens. En omfattande japansk folkhälsostudie, Hisayama-studien, har under 10 års tid följt äldre personer och visar på ett tydligt samband mellan inflammation i tandköttet och utvecklingen av både Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
Vad visar Hisayama-studien?
Forskare från Kyushu universitet följde 1396 personer som var 60 år och äldre utan tidigare demens under en tioårsperiod mellan 2007 och 2017. Vid studiens start och under uppföljningen utvärderades deltagarnas tandköttshälsa noggrannt genom tre centrala mått: tandköttsfickornas djup (PPD), klinisk fästeförlust (CAL) och andel blödning via sondering (%BOP).
Under uppföljningsperioden drabbades 267 personer av demens, varav 194 diagnostiserades med Alzheimers sjukdom och 51 med vaskulär demens.
När forskarna jämförde gruppen med sämst tandköttshälsa (den högsta kvartilen) med dem som hade bäst status uppmättes följande riskökningar för demens:
- Djupa tandköttsfickor (PPD): Var förknippade med 72% ökad risk för demens (riskkvot 1,72).
- Kraftigt fästeförlust (CAL): Var förknippade med 59% ökad risk för demens (riskkvot 1,59).
- Hög andel blödande tandkött (%BOP): Var förknippad med 56% ökad risk för demens (Riskkvot 1,56).
Dessa samband kvarstod även efter att forskarna justerat för flera andra riskfaktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå, blodtryck, diabetes, rökning, alkoholintag, fysisk aktivitet och antal kvarvarande tänder.
Olika indikatorer kopplas till olika typer av demens
Studien analyserade även undergrupper till demens och fann intressanta mönster:
1. Alzheimers sjukdom och inflammation i tandköttet: Aktiv inflammation i tandköttet, mätt som hög andel blödning vid sondering (%BOP), var särskilt starkt kopplad till ökad risk för Alzheimers sjukdom.
2. Vaskulär demens och djupa tandköttsfickor: Fördjupade tandköttsfickor (PPD) visade ett signifikant samband med ökad risk för vaskulär demens när måttet analyserades som en kontinuerlig variabel.
Hur kan tandköttet påverka hjärnan?
Forskarna belyser två huvudsakliga biologiska mekanismer som kan förklara sambandet:
- Systemisk inflammation och Alzheimers sjukdom: Långvarig lokal inflammation i tandköttet frigör proinflammatoriska cytokiner (som IL-1, IL-6 och TNF-α) i blodomloppet. Denna kroniska låggradiga inflammation kan försvaga blod-hjärnbarriären, nå hjärnvävnaden och utlösa neuroinflammation och cellskador.
- Kärlskador och vaskulär demens: Bördan från bakterier i djupa tandköttsfickor kan orsaka dysfunktion i blodkärlens endotel, vilket kan försämra blodflödet i hjärnan och leda till mikrovaskulära skador och syrebrist.
Vikten av daglig tandborstning
Hisayama-studien understryker att förebyggande och behandling av sjukdomar från tandlossning samt att god oral hygien kan utgöra en viktig folkhälsostrategi för att minska risken för demens hos äldre personer.
De tre viktigaste lärdomarna att ta med sig:
1. Borsta tänderna noggrant minst två gånger dagligen för att förhindra ansamling av bakerier vid tandköttskanten.
2. Gå på regelbundna tandläkarkontroller för att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla fördjupade tandköttsfickor.
3. Ta blödande tandkött på allvar: Blödning vid tandborstning är ett tecken på aktiv inflammation som behöver åtgärdas.
Kommentarer
Skicka en kommentar