Rösten avslöjar kognitiv svikt
Forskare identifierade ett talegenskap som förebådar kognitiv svikt
Tidiga tecken på Alzheimers sjukdom kan vara dolda i hur en person talar, men det är ännu inte klart vilka detaljer i vår diktion som är mest avgörande för en diagnos.
En studie från 2023 tyder på att när vi åldras kan hur vi säger något betyda mer än vad vi säger. Forskare vid University of Toronto tror att takten i vardagligt tal kan vara en bättre indikator på kognitiv svikt än svårigheter att hitta ord.
"Våra resultat tyder på att förändringar i den allmänna talhastigheten kan återspegla förändringar i hjärnan", sa Jed Meltzer, kognitiv neuroforskare när forskningen publicerades.
"Lethologica, även känt som "tungspets"-fenomenet, upplevs av både unga och gamla. Men när vi blir äldre kan det bli svårare att hitta namn på saker, särskilt efter 60 års ålder.''
För att undersöka varför det är så bad forskare 125 friska vuxna i åldrarna 18 till 90 att beskriva en scen i en detalj.
Därefter visades deltagarna bilder av vardagliga föremål med de lyssnade på ljus som var utformat för att bekräfta eller förvirra dem.
Om deltagarna till exempel visades en bild av en kvast, kan ljudet säga "mast", vilket hjälper dem att minnas ordet genom rim. Men å andra sidan kan ljudet också erbjuda ett relaterat ord som "mopp", vilket tillfälligt kan leda hjärnan på villovägar.
Ju snabbare en persons naturliga tal i den första uppgiften, desto snabbare kom de på svar i den andra uppgiften.
Resultatet överensstämmer med teorin om bearbetningshastighet, som menar att en generell avmattning i kognitiv bearbetning ligger i centrum, för kognitiv nedgång, inte en avmattning i specifikt minnescentra.
"Det är tydligt att äldre personer är betydligt långsammare än yngre personer på att slutföra olika kognitiva uppgifter, inklusive ordproduktion som att namnge bilder, svar på frågor eller läsa skrivna ord", förklarade ett team lett av psykologen Hsi T. Wei vid University of Toronto.
"I naturligt tal tenderar äldre personer också producera mer talspråkliga avbrott, såsom ofyllda och fyllda pauser (t.ex. "uh" och "um") mellan tal och har en generellt långsammare talhastighet."
I en artikel från 2024 sa demensforskaren Claire Lancaster att studien från Toronto "har öppnat spännande dörrar... som visar att det inte bara är vad vi säger utan hur snabbt vi säger det som kan avslöja kognitiva förändringar."
Nyligen har vissa AI-algoritmer använt talmönster för att förutsäga en taldiagnos med en noggrannhet på 78,5 procent.
Andra studier har funnit att patienter med fler tecken på amyloidplack i hjärnan är 1,2 gånger mer benägna att uppvisa talrelaterade problem.
Amyloidplack är ett kännetecken för Alzheimers sjukdom, liksom tau-trassel.
År 2024 ledde forskare vid Stanford University en studie som fann att längre pauser och långsammare talhastigheter var associerade med högre nivåer av sammanflätade tau-proteiner.
Neuroavbildningsregistret från 237 kognitivt icke-funktionsnedsatta vuxna tyder på att de med större tau-börda tenderade att ha en långsammare talhastighet, längre pauser mellan tal och fler pauser totalt sett.
Intressant nog hade deltagare med större tecken på tau i hjärnan inte större svårigheter att producera rätt svar på minnestester.
Kanske hittar deltagare som har tidiga minnesproblem fortfarande rätt svar, de tar bara längre tid att komma dit, vilket leder till långsammare tal med fler pauser.
Om det stämmer kan talmönster under minnestester ge helt ny information om en persons neurologiska tillstånd, som inte fångas upp av traditionella tester.
"Detta tyder på att talförändringen återspeglar utvecklingen av Alzheimers sjukdomspatologi även i frånvaro av uppenbar kognitiv försämring", avslutar författarna till 2023 års studie.
"Det kan vara särskilt givande att undersöka tal under förhöjd återkallelse av en minnesuppgift", skriver teamet.
Långsiktiga studier behövs nu för att följa upp deltagare som presterar långsammare på minnestester, för att se om de verkligen utvecklar demens eller kognitiva problem längre fram.
Bara för att någon visar tecken på förhöjda tau-trassel eller amyloidplack i hjärnan betyder det trots allt inte att de är dömda att utveckla Alzheimers sjukdom.
Även om det fortfarande finns arbete att göra, närmar sig forskare avkodningen av nyanserna i mänskligt tal för att ta reda på vad våra ord säger om våra hjärnor.
Studien från 2023 publicerades i Aging, Neuropsychology and Cognition.
Kommentarer
Skicka en kommentar