Miljö kopplad till demensrisk och kognitiv försämring
Miljö kopplad till demensrisk och kognitiv försämring
Människor som bor i grönare, mer gångbara stadsdelar kan ha en lägre risk att utveckla demens, medan de som utsätts för luftföroreningar kan ha en högre risk, enligt en stor genomgång av befintliga studier. Resultaten, som publicerats i Aging Research Reviews, visar samband mellan miljöfaktorer och hjärnans hälsa när människor åldras.
Demens är ett växande globalt problem och påverkar nästan 55 miljoner människor världen över. Det omfattar en rad störningar som försämrar minne, tänkande och daglig funktion, inklusive Alzheimers sjukdom. Med en åldrande befolkning och inget tillgängligt botemedel har det blivit brådskande mål för folkhälsan att hitta sätt att förebygga eller fördröja demens. Medan många studier har undersökt genetiska faktorer och livsstilsfaktorer, riktar nu forskare nu sin uppmärksamhet mot miljöpåverkan. Tidigare studier har antytt att element som luftkvalitet, trafikbuller och grannskapsutformning kan påverka hjärnans hälsa, men resultaten har varit inkonsekventa och ofta baserade på subjektiva rapporter.
För att komma till rätta med denna lucka genomförde ett team av forskare en systematisk granskning och metaanalys. Det innebär att forskarna noggrant undersökt och kombinerat data från många publicerade studier. En systematisk översikt syftar till att samla relevanta bevis om ett ämne, medan en metaanalys använder statistiska tekniker för att kombinera resultaten från dessa studier och ge en tydligare bild av hur starka de observerade effekterna är. Endast studier som använde objektiva mått - såsom sattelitdata, geografiska informationssystem och föroreningsövervakning - inkluderades flr att säkerställa e mest tillförlitliga resultaten.
"Mitt intresse för detta forskningsämne är på grund av den akuta globala utmaningen som demens innebär. Eftersom demens drabbar miljontals människor och effektiva behandlingar fortfarande är begränsande, drevs jag att utforska modifierbara riskfaktorer som kan hjälpa till att fördröja eller till och med förhindra kognitiv medgång", säger studieförfattaren Linlin Da, doktorand vid University of Georgia.
"Jag blev särskilt intresserad av att undersöka den byggda miljöns roll och hur faktorer som luftföroreningar, stadsdesign och tillgången till grönområden kan påverka kognitiv hälsa. Genom att använda objektiva åtgärder för att bedöma dessa miljöexponeringar, ville jag ta itu med inkonsekvenser i tidigare studier och bidra till en tydligare förståelse av hur stadsplanering och miljöpolitik kan stödja förebyggande demens."
Forskare sökte i fem vetenskapliga databaser och identifierade initialt över 1800 studier. Efter en noggrann screeningsprocess valde de ut 54 högkvalitativa studier för sin systematiska genomgång, varav 21 också lämpade sig för metaanalys. De inkluderade studierna kom från hela världen, med urvalsstorlekar från under 200 till 63 miljoner individer, av vilka de flesta var 60 år och äldre. Dessa studier mätte miljöexponeringar som fina partiklar i luften (känd som PM2.5), kväveoxid, närhet till grönområden och tillgång till lokala tjänster. Resultaten inkluderade diagnosen demens eller mått på kognitiv försämring över tid.
Forskarna fann att personer som utsätts för högre nivåer av luftföroreningar löper större risk att utveckla demens, Specifikt var exponering för fina partiklar - små partiklar som kan andas in i lungorna och blodomloppet - associerad med en 9% högre risk.
Exponering för kväveoxid var kopplad till en 10% högre risk. Att bo nära större vägar, ofta en källa till både luftföroreningar och buller, var också kopplat itll en 10-procentig ökning av demensrisken.
Däremot hade människor som bor i stadsdelar med mer gröna och blå områden - som parker, skogar, floder eller sjöar - en 6% lägre risk att utveckla demens. Dessa områden var också associerade med långsammare kognitiv nedgång. Områden med mer sammanhängande gatuplanering och bättre gångvägar stödde också kognitiv hälsa, möjligen genom att uppmuntra fysisk aktivitet och social engagemang. Tillgång till livsmedelsbutiker, kommunala inrättningar och hälsovårdstjänster var också viktigt.
Även om dessa associationer inte bevisar direkt orsak och verkan, stämmer de överens med vad forskare redan vet om hur miljön kan påverka hjärnan. Luftföroreningar är kända för att orsaka inflammation och oxidativ stress i kroppen, vilket kan skada hjärnvävnaden och potentiellt bidra till demens. Å andra sidan kan grönområden hjälpa till att skya hjärnan genom att minska stress, uppmuntra till träning och förbättra sömnen - som alla är kända för att stödja kognitiv hälsa.
Studien hade vissa begränsningar. Forskarna fann avsevärd variation mellan studierna de analyserade. Denna så kallade heterogenitet återspeglar skillnader i studiedesign, populationer och hur miljöfaktorer mättes. Vissa faktorer, som inomhusluftens kvalitet eller socioekonomisk status, togs inte alltid med i beräkningen, och de metoder som används för att uppskatta miljöexponering kanske inte återspeglar individers verkliga upplevelser.
Ändå betonar författarna att deras resultat ger starka bevis för att miljöegenskaper spelar en betydelsefull roll för hjärnans hälsa. Genom att fokusera på studier som använde objektiva mätningar och följa deltagarna över tid kunde forskarna erbjuda en mer tillförlitlig bild än många tidigare försök.
Song hoppas att resultaten kommer hjälpa till att utforma framtida forskning och folkhälsoinsatser. "Dessa siffror visar att det är viktigt att leva i en demensvänlig miljö för att fördröja eller förhindra kognitiv nedgång och uppkomsten av demens", säger Suhang Song, biträdande professor vid University of Georgia.
Stadsplaneringsbeslut - som att lägga till parker, förbättra luftkvaliteten och göra stadsdelar mer gångbara - kan erbjuda en lovande väg mot att skydda kognitiv hälsa på befolkningsnivå. Framtida forskning kan fokusera på hur man bättre kan mäta dessa miljöexponeringar över tid, och hur de interagerar med genetik, livsstil och andra personliga riskfaktorer.
Kommentarer
Skicka en kommentar