Miljömässiga faktorer för hälsa
Miljömässiga faktorer för hälsa - Dags att definiera om den sociala historien?
Globala klimatförändringar och andra ekologiska störningar tvingar vårdpersonal och hälsosystem att möta oöverträffade hälsoeffekter på enskilda och samhällen.
Dessa inkluderar värmesjukdomar, luftföroreningseffekter på andningsfunktionen, ekoångest, kemisk toxicitet, osäkerhet för livsmedel och spridningen av vektorburna och zoonotiska infektioner. Läkare har uttryckt oro över sina bristande förberedelser för att ta hand om och ge råd till patienter som upplever sådana effekter, som också oproportionerligt påverkar socialt utsatta befolkningar. Denna accelererande konvergens av social sårbarhet och farliga miljöexponeringar kräver en omprövning av den sociala och miljömässiga historiens roll i den kliniska utvärderingen av patienter.
Det finns flera anledningar till varför läkare måste vara medvetna om betydande faror i sin patientmiljö. Patienter med underliggande medicinska tillstånd kan kräva justering av läkemedelsregimer ellera andra terapeutiska strategier under tider av ökad miljöstress.
En patient med diabetes som riskerar att drabbas av värmesjukdomsrelaterad hypoglykemi kan behöva justera sin insulindosering under värme-nödsituation, medan en patient med kronisk lungsjukdom kan behöva öka dosen av sin inhalator under en luftkvalitetsvarning. Äldre och immunförsvagade patienter samt utomhusarbetare kan löpa öka risk för klimatkänsliga infektioner som West Nile-virussjukdomen. Under miljökatastrofer kommer vissa patienter sannolikt att uppleva brist på tillgång till mat och rent vatten, vilket resulterar i näringsbrister, kemisk toxicitet och infektioner.
Att förstå viktiga fysiologiska sårbarheter för särskilda miljörisker kan hjälpa vårdpersonal att bedöma risken för exponering hos enskilda patienter och skräddarsy insatser för att minska sådana risker. Till exempel kan kliniska vårdteam säkerställa patientens tillgång till kylcentra under en värmenödsituation och ge utbildning om användningen av luftfilter och personlig skyddsutrustning som N95-masker och luftrenare under en period av dålig luftkvalitet. Sådana ansträngningar måste överväga sociala bestämningsfaktorer som brist på ekonomiska resurser för att köpa en luftkonditionering/ luftrenare eller brist på transport till en resurs som kylcenter.
För att fatta beslut om individuell patientrisk och möjliggöra effektiva förebyggande insatser måste läkare kunna identifiera relevanta miljöexponeringar och deras potential för att skada hos utsatta patienter, såväl som de sociala faktorer som påverkar exponeringsrisken. Hur kan sådan datainsamling och förebyggande åtgärder bli rutin?
Svaret tycks ligga i en förnyad betoning av den sociala historiekomponenten av medicinsk historia och en utvidgning av den sociala historiedomänen till att inkludera viktiga biologiska, fysiska, kemiska och psykologiska exponeringar i patientens miljö. I vår utbildning av kliniker om vikten av att få fram information om miljöexponeringar, hänvisar vi till denna utökade vision av den sociala och miljömässiga historien som "Social-E".
Komponenter i social- och miljöhistoria (the Social-E)
Sociala faktorer
- Individuella egenskaper
- Livsförhållande
- Emotionell hälsa
- Uppfattning om hälso- och sjukvård
- Hälsobeteenden
- Tillgång/ konsumtion av vård
Miljömässiga faktorer
- Fysiska, kemiska, biologiska faror i hemmet och grannskapet
- Faror i arbete/ skola/ fritid
- Djur- och vektorexponeringar
- Kost och livsmedelssäkerhet
- Andra miljöstressorer som påverkar humör, sömn eller andra aktiviteter
Trots bred acceptans för vikten av att ta en historia av sociala faktorer för hälsa, reduceras den social historien i praktiken ofta till en kort sammanfattning av personliga vanor som tobak, alkohol och andra droger. Att lägga till information om miljöexponering till den social historien skulle öka och inte minska den kliniska betydelsen av denna sjukdomshistoria. Med utökade sociala och miljöhistoriska tillvägagångssätt kan en samtidig förståelse av både sociala och miljöhistoriska faktorer hjälpa kliniker att definiera patientens unika sårbarhet för miljöstressorer, vilket möjliggör ett individualiserat och rättvisecentrerat tillvägagångssätt som syftar till att stärka patientens motståndskraft samtidigt som man sätter igång steg för att minska miljöexponeringen.
Målet med att ta social och miljömässig historia skulle vara at få fram handlingsbar information för att informera patientcentrerade exponeringsreducerande ansträngningar och underlätta medicinska och biopsykosociala insatser för att förbättra värdens sårbarhet, såsom identifiering av ekonomiska resurser för nödvändig utrustning, inklusive luftkonditionering eller luftrenare.
En nyligen utvecklad läkarutbildning poängterar nyckelkompetenser som klimatförändringar, miljö och hälsa för att ta en klinisk historia av miljöexponeringsrisker och sedan kunna utveckla förebyggande och behandlingsplaner för extrem värme, luftföroreningar och psykiatriska sjukdomar relaterat till miljökatastrofer för patienter i riskzonen på grund av sociala faktorer eller medicinska komorbiditeter. Social-E utrustar läkare med ett sätt att syntetisera information om såväl miljömässiga som sociala faktorer för hälsa och förstärker vikten av båda typerna av data i vården av patienterna.
Samtidigt vore det naivt att förbise det faktum att det i tidspressad medicinsk praxis är utmanande att rekommendera något ytterligare klinikansvar för anamnestagning eller förebyggande rådgivning som kan lägga tid och ansträngning på patientmötet. För att möta denna utmaning måste minst två behov tillgodoses.
För det första finns det ett behov av att utveckla evidensbasen för kliniska insatser relaterade till miljöexponerningsrisker, för att fastställa vilka insatser som leder till förbättrade patientresurser.
För det andra finns det ett behov av att undersöka om teknologier som elektroniska journaler och tillämpningar för artificiell intelligens kan förbättra insamlingen av miljö- och social information om enskilda patienter och även hjälpa till med att implementera förebyggande insatser.
Miljömässiga och sociala data finns redan tillgängliga på postnummernivå för risker som luftkvalitet, värmestress, översvämningsrisk, vektorfördelning och sociala nackdelar. Dessa data skulle kunna införlivas i den elektroniska journaler och automatiskt kopplas till patientens hemadress för att gen en snabb sammanfattning av patientens handlingsbara sociala och miljömässiga risker som läkaren kan granska före eller under ett besök.
Utöver individuell patientvård finns det fördelar för folkhälsan av en skarpsinnig läkares förmåga att upptäcka och rapportera "vaktpost"-fall av miljöindicerade sjukdomar i ett samhälle eller arbetsplats, vilket kan spela en viktig roll i övervakningen av nya miljöhot. Ett exempel på sentinelfall kan vara diagnosen denguefeber i en ny geografisk miljö på grund av klimatkänslig vektormigrering. På detta sätt kan klinisk information om en patients miljömässiga och sociala risker hjälpa läkare att slå larm för sådan hot i kliniska och offentliga hälsosystem och det bredare samhället.
I den tid av snabba miljöförändringar anser vi att det är dags för läkare att lära sig hur man kan införliva förbättrad informationsinsamling och riskbedömning i rutinmässiga patientmöten. Behovet av ett sådant tillvägagångssätt verkar säkert öka i framtiden, med tanke på den förväntande globala ökningen av negativa hälsoeffekter relaterade till miljöförändringar och katastrofer.
Kommentarer
Skicka en kommentar